Tre fina kattungar föddes igår!

Oj. Så konstigt det blev.

Igår föddes tre fina kattungar. Vid kl 4 började Tilla jama och böka mer än hon gjort de senaste dagarna. Klockan 06.20 föddes den första. Vi tror att det är en hona. Vi är dock säkra på att den är svarttabby med vitt (n 09 22), 103 gram. Nästa föddes 06.56 och den är svarttabby utan vitt (n 22), 97 gram. Osäkra på könet. Men det är den som är mest lik sin pappa Totte (Titan Manchzhury)! Den tredje föddes 09.00 och det är förmodligen en svartspotted hona utan vitt (n 24), 114 gram. De är fantastiskt fina! Tilla var trött och tog i för allt hon är värd under förlossningen. Flämtade. Drack vatten. Tog i igen.

Vi har ju varit spända på hur Messi skulle bete sig med Tilla med tanke på att Tilla alltid varit till så väldigt stort stöd när Messi fått sina två kullar. Och Messi är annorlunda. Hon koncentrerar sig på att se till att Tilla har det bra. Slickar henne och finns där som stöd. Tilla har ju varit som en liten nanny och tagit hand om ungarna i första hand. Messi var lite coolare, la sig utanför bolådan när det blev för mycket. Fast sen var hon där och lapade fostervatten och slickade rent ungarna när de kom och så. Och hon värmer ungarna och är rar med dem. Bara inte riktigt lika på som Tilla har varit …

Grejen var bara att vi var ganska säkra på att det skulle vara fler än tre och Tilla verkade liksom inte färdig. Efter konsultation med inte mindre än tre veterinärer (en i bekantskapskretsen, den lokala som jag av en händelse mötte på väg till Konsum igår och en på Bagarmossens djursjukhus) förstod vi att det inte är helt ovanligt och att det kan ta upp till ett dygn innan nästa födsloskov kommer. Så vi väntade. Och väntade. Samtidigt som de tre små fick dia. Till slut gick vi och la oss med bolådan vid sängen. Jag vaknade ett antal gånger och kollade om nåt hänt. Tilla låg mest och sov som en stock. Utom sista gången. Då hade hon lagt sig under sängen och det var där hon födde den fjärde ungen 07.58. Död. Kall. Den var störst och lika mörk som de andra. Svårt att se könet. 124 gram. Väldigt sorgligt. Fast vare sig Tilla eller Messi brydde sig.

Tilla hade gått upp så mycket i vikt att vi nog trodde att det skulle vara fler än fyra. Fem, sex kanske. Hon verkade inte bekväm med situationen efter den döda fjärde så vi packade ihop alla katterna, även värmande extramorsan Messi, och åkte till Bagarmossen för att kolla om det var fler på gång. Där gjordes röntgen och efter en lång stunds väntan kunde man konstatera att alla ungar var ute. Skönt ändå. Och veterinären sa att den som dog kanske hade gjort det även om vi kommit in tidigare – de hade förmodligen bara skickat hem oss för att vänta i alla fall.

Nu ligger de och sover. Klart att de är utmattade hela högen. Ungarna diar och ibland hittar man dem hos Messi som ju inte lär ha nåt i matväg att erbjuda. Tilla är lite mer bestämd med sina ungar än vad Messi varit med sina kullar. Tilla lägger resolut tassen på dem, floppar runt dem så hon nåt att slicka dem samtidigt som ungen piper och vill loss. det tyder ju i alla fall på att de är pigga :).

Spännande. Lite för händelserikt kanske. Men nu vet vi att sånt här kan hända. Och att naturen har sin gång.

Namn på ungarna? Jadå. Nåt blir det ju. Måste bara vara lite säkrare på vilka kön de har. Återkommer inom kort!

Messi tar hand om Tilla

#1 nyfödd

#2 nyfödd

#3 nyfödd

Uppifrån och ned: #1, #2, #3

Från vänster: #3, #2, #1

Tilla och ungarna

Alla ungar

Tilla, Messi och ungarna

Tilla och ungarna

#2

#2

#2