SEX UNGAR!

Oj. Jag vet inte var jag ska börja. Kanske med att vi just nu har inte mindre än åtta katter i hushållet. Men det tog en hel arbetsdag för de sex nya familjemedlemmarna att komma till oss.

Duktiga, duktiga Messi. Som har burit omkring på sex ungar i 64 eller 65 dagar. Duktiga, duktiga Hedeon som såg till att Messi blev mamma och han pappa. Och duktiga ungarna som har legat därinne och sparkats med varandra. Och när jag ändå håller tacktal så måste jag  verkligen berömma Per som har varit den mest sansade och duktiga barnmorskan idag! Sist men verkligen inte minst, så vill jag även gratulera oss till den nya lilla människofamiljemedlemmen – Calle. Min brors lille son som föddes idag. 3530 gram och 50 centimeter.

Ni förstår! Och det här inlägget kan ju bli hur långt som helst 🙂

Men. Jag ska kanske hålla mig kortare än jag önskar. Visa dagen i bilder?

Lite bakgrund   – i morse när Per gick upp så jamade Messi och ville att han skulle komma med till bolådan. Han började dock med att duscha. Sen väckte han mig. ”Du? Jag tror att Messi vill nåt. Jag tror nåt är på gång.” Så jag gick upp och vi satte oss med Messi vid bolådan.

Messi i lådan

Sen vandrade Messi mellan lådan och … andra ställen i lägenheten. När inte jag fanns vid hennes sida så skulle jag hämtas. Om inte Per var där så skulle han hämtas. Och – det gulligaste – om inte Tilla var där så jamade Messi uppfordrande så att även hon kom med. Så satt vi där och väntade. Fast Tilla var smartast. Hon klev in i bolådan, tog liksom tillfället i akt, och blev superkompis med Messi när Messi behövde det som mest. så de slickade varandra och spann ihop och var väldigt söta. Länge. Sen började Tilla snutta på Messi och då blev vi lite tveksamma till hur länge vi skulle låta det pågå. Så vi tog bort Tilla. Lekte med henne i vardagsrummet som avledningsmanöver. Funkade bra! Så kom Messi efter.

Tilla och Messi är BFF (Best Friends Forever)

… ända tills Tilla bestämmer sig för att det är roligare att slåss litegrann.

Och jag tror ju, i en efterkonstruerad version, att den här typen av ”lek” var ganska bra för Messi. Kanske påskyndades öppningsfasen? Vid det här laget hade min bror ringt och berättat att de hade fått en son och jag kände mig lätt kluven. Bebis där och kattungar här. Samma datum. Mycket nu.

Sen låg Messi och spann och flämtade fram till 14.17 när den första ungen föddes. Hon trodde att hon behövde gå på lådan så hon gick dit och krystade lite. Vi efter. Talade henne till rätta. Hon gick till bolådan igen. Så kom den. En liten en. Bara 73 gram. Bruntigré, eventuellt spotted. Det kan vara en pojke. Svårt att se. Vi får hem ett proffs på fredag som ska hjälpa oss med färger och kön. Bra! Men han var ju hur som helst det sötaste vi sett! Messi var mer intresserad av att tvätta sig själv än av att ta hand om ungen mer än att slicka rent ansiktet på den. Vi klippte navelsträngen när moderkakan väl kom ut.

Första ungen

Nästa var också liten. Den kom 15.06. Kan vara en flicka. Med vit mage. Kan vara tabbymönstrad. 72 gram. Två ungar! En till kanske kommer, trodde vi. Eller hur? Tänk vad vi inte visste då … För 15.49 kom ytterligare en. Men Messi flämtade vidare. Vi tog hand om den här navelsträngen också. Nu var hela familjen hemma. Per och jag. Petter och Fred och Dante. Vilken grej! Allihop! Klockan 15 en tisdag. Lycklig slump! ”Ni har fått en kusin! En pojke! Och titta här – två kattungar!”

Nästa igen kom 15.49. 96 gram. Lite mer normalstor. En jätte i jämförelse med de andra två. Spotted? Bruntigré?

Fyran kom 16.02 84 gram. Bruntigré? (Ja. Vi tror att typ alla är bruntigré. Enklast så.) Nu kände vi att Messi blev tröttare och tröttare. Hon fick lite grädde som hon lojt lapade i sig.

Men? Det kommer ytterligare en? Fem ungar? 16.58. Vilken färg kan den här ha då? Bruntigré utan vitt? Jajamensan. I våra ögon. 102 gram. Pojke? Det här var den enda ungen som Messi bet av navelsträngen på. De andra bet vi av. Närå. Klippte av.

Till sist kom nummer sex 17.08. Tre timmar efter den första. Men Messi trodde återigen att det var låddags och inte alls fler ungar. Den lilla ungen doppades med fosterblåsan i kattsanden och både Per och jag fick lite panik. Det kan ju inte vara bra. Men det var svårt att förhindra … Nåväl. Tillbaka i bolådan föddes den. 92 gram. Bruntigré med vitt. Det tog ett tag även för den här moderkakan att komma ut. Jag blev orolig. ”Jamen, Johanna? Det tog ett tag för moderkakan att komma ut för dig också. När Dante föddes.” Jaja. Okej då. Men nu är ju vi ansvariga.

Efter sista ungen så slappnade Messi av. Somnade på stubbo efter att ha ätit lite äggula med grädde. Så där fick de ligga en stund. Sen bar vi in hela lådan till köksbordet för att kunna byta alla smetiga lakan och underlag och dessutom kunna ta lite i ungarna. Nu var Messi mer alert. Reagerade när katterna pep när vi vägde dem en andra gång (eftersom vi vägde dem medan nästa föddes under förlossningens gång.) Ville ha dem hos sig och skyddade dem. Lilla mamman.

Alla ungar i hög

Mamma Messi

Såhär i efterhand tror vi kanske att flera av dem är brunmönstrade. Randiga (tigré), prickiga (spotted) eller fläckiga (tabby). Vi vet inte ännu.

Och Tilla då? Ja. Hon drog sig undan. Somnade. Eller var i rummet där Messi och ungarna var, men lekte. Eller åt upp Messis första äggula. Det funkade bra! Nu får vi se hur det blir framöver. Och jag kan säga att Per och jag redan börjar undra hur det kommer att ha ytterligare sex Tilla här hemma. HAHAHA! Ja. Tilla lär ju ha nåt att göra i alla fall!

Jag är så stolt! Över Messi, ungarna och oss själva! Och tänk att barnen fick en kusin idag också. En så väldigt bra dag!

För alla bebbars skull