Det verkar som påsken kommer att gå i kattungarnas tecken. En liten ulltott i vartenda påskägg 🙂
Veckan som har gått har varit så eländigt trist med åtskilda storkatter att vi knappt har sett hur kattungarna har utvecklats. Det går snabbt nu … Jag tycker att alla kattungarna har blivit väldigt modiga. Igår, när Messi och Tilla äntligen kunde föras samman igen, så ställde vi upp ”gallret” för köksdelen så att katterna kan gå längre promenader än filten. Nu visar det sig att de helst travar runt på filten i alla fall. Antar att de ogillar att halka omkring på parketten. De har fått små tänder också. De småbiter gärna på varandra och våra fingrar. Kanske kliar det?
Florida är fortfarande störst och hennes päls har vuxit under senaste veckan. Jag tror verkligen att vi har gjort rätt när vi har plockat ut henne som avelshona!
Så har vi Mississippi som ju är ett sött litet busfrö – i ena stunden tittar hon gulligt på en, i nästa busar hon med något syskon. Tror att hon kommer att få fina tofsar på öronen också. Och bra päls.
Kansas är jättefin. Snäll, nyfiken, gråfläckig och stortassad. Han kommer att flytta till Lund som det ser ut och jag är övertygad om att han kommer att få ett fantastiskt bra hem där!
Texas är fortfarande i mitt tycke den snyggaste katten. Jag älskar hans mönster, den svarta nosen och han är väldigt rar. Idag var det hans tur att utforska världen på egen hand en bit bort från mamma. Han traskade omkring på Per i fåtöljen. Väldigt gulligt. Jag hoppas så att han går till avel, antingen hos fodervärd eller om nån avelsintresserad köper honom.
Hawaii är väldigt söt. Hon är modigast av allihop. Promenerar glatt iväg långt (nåja) från mamma och syskon och kollar läget i andra delar av världen. Tycker också att hon har utvecklats positivt. Tror att hennes päls kommer att bli fantastiskt och tofsar på öronen har hon haft från början.
Det är som sagt en jämn kull och ingen av ungarna är ”ful” (vilken kattunge är det?)