Lilla älskade Tilla – hon tar uppgiften som extramamma på oanat allvar. Vi tittar ju in i bolådan en hel del. Vid ett tillfälle fick jag för mig att räkna katterna. Fyra. Men? Det borde ju vara fem. Larm i lägenheten ”DET ÄR BARA FYRA KATTUNGAR”. Alla piper (kattungarna alltså). Vänta – de piper i stereo. I olika rum. Och var är Tilla? Jaha, där kommer hon promenerandes från Dantes rum med en kattunge mellan tänderna. Vilket i och för sig är rätt sätt att bära, men att dra iväg med en kisse är ju inte riktigt bra. Hon hade väl fått för sig att hon skulle ”rädda” en specifik unge från … allt. Han hamnade rätt till slut. Hos sin biologiska mamma.
Och Messi vågar sig ut från bolådan. Hon pausar helt enkelt medan de små sover. Annars är hon där HELA tiden. Som instinkten och naturen vill. Ungarna ska ju ha mat, gubevars.
Och vi har diskuterat huruvida Hawaii är ett bra namn eller om kanske Alaska är bättre? Vi får se om några dagar vad de ska heta. Florida, Mississippi, Texas och Kansas är i alla fall klara namn. Kanske. Vår Amerikakull!
Bilder –
Oj, här har det hunnit hända saker sen jag var in sist och kollade. Stort grattis till kullen och vad roligt att allt gått så bra och även om jag sitter och ler åt att Tilla tar sin roll som extramamma på största allvar så är det inte roligt att ha borta en kattunge. Mysigt verkar dom i alla fall ha och jag, som för en dryg månad sen, hade flytt av kull 6 sista kattunge saknar redan kattungar när jag tittar på dessa ljuvliga bilder! ♥
Hej Gunilla! Jo – vi har ju det där med de roliga kattungarna framför oss! Det ser vi fram emot. Å andra sidan vet vu ju också hur otroligt mycket katter det blir på slutet – och att det är lite skönt när det blir som ”vanligt” igen. Just nu njuter vi i fulla drag av att ha de små, fina liven här!
Vill se fleeeeer bilder *fniss* de är ju så fina <3
Det kommer fleeeer bilder i morgon – när de är en vecka!